Vad menas med att vara frälst?

Bibeln har ett grundtema.
Gud ville rädda människan från sin bristande förmåga att följa Hans angivna levnadsbud, som i grunden handlade om att leva med omsorg om sig själv och sin omgivning. Att leva rent och helt. Att misslyckas med, eller inte vilja följa buden som ständigt pågick, kallades för synd (Grekiska; asabeia, ogudaktighet, bristande, hänsynslöshet mot Gud). Synden är en form som bibeln beskriver att Satan ursprungligen ställt till med. Fyra av de tolv (lärljungarna) Matteus, Markus och Johannes, som vandrade med Jesus, berättar i sina evangelium (grekiska; glädjebudskap) hur Gud därför själv träder in i sin skapelse som människa.

Människan Maria blir havande genom Gud vilja och föder Jesus, Guds enfödde son. Han var ett med Gud som i bibeln presenteras som ”Ordet”. Jesus kom sedan att nämna Gud som Fadern, vilket skulle leda till att han dömdes för ”hädelse mot Gud”. Det var människan i Jesus som lät sig / inte förhindrade att bli fastspikad på korset som syndare och som sedan skrek ut ”Min Gud, Min Gud. Varför har du övergett mig?!” Han övergavs av Gud för att i människans ställe, kunna som syndare, ägas av Satan…vilket varade bara i tre dagar. Gud ”lyfte” Jesus ur satans ägo. Jesus dog som syndare. Han uppstod på den tredje dagen och visade sig för de tolv men även hos många andra, nu som ett med Fadern och blev allas frälsning. Han blev nu och för evigt vägen för oss till samhörighet med Gud, vår skapare. Det är så vi kristna har vår relation med Jesus i vår vardag. Jesus och Gud är nu en och samma person.

Gud skapade själv sin död och återuppståndelse för att vi genom Jesus Kristus idag har rätten och förmånen att få tillhöra Guds värld. Vi syndar men har nu liv genom vår skapares kärleksfulla nåd, öppen för var och en.